Publikationer

Här hittar du information om aktuell forskning om Hem- och konsumentkunskap. Du hittar även boken Lärarprofession i förändring, en rapport om Humanekologisk teori samt affischer som kan användas i klassrummet.

Aktuell forskning

Leta på biblioteket eller kontakta huvudförfattaren av artikeln om du är intresserad av att läsa.

  • Bohm, I. (2016). "We're made of meat, so why should we eat vegetables?" Food discourses in the school subject home and consumer studies. Avhandling på engelska (med svensk sammanfattning)
  • Bohm, I., Åbacka, G., Bengs, C. & Hörnell, A. (2015). "He just has to like ham" - The Centrality of Meat in Home and Consumer Studies. Artikel på engelska i: Appetite
  • Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G. & Hörnell, A. (2015). “Don't give us an assignment where we have to use spinach!” - food choice and discourse in home and consumer studies: Food Choice and Discourse. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G. & Bengs, C. (2016). Absence, deviance and unattainable ideals: discourses on vegetarianism in the Swedish school subject Home and Consumer Studies. Artikel på engelska i: Health Education Journal
  • Brante, G. & Brunosson, A. (2014). To double a recipe: interdisciplinary teaching and learning of mathematical content knowledge in a home economics setting. Artikel på engelska i: Education inquiry
  • Brunosson, A., Brante, G., Sepp, H. & Mattsson Sydner, Y. (2014). To use a recipe – not a piece of cake: students with mild intellectual disabilities’ use of recipes in home economics. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Elmståhl, H. & Lange, M. (2015). Hem- och konsumentkunskap - att förstå sina rättigheter som en framtida konsument. Ingår i: Klagandets diskurs - matforskare reflekterar
  • Eriksson, L. & Hjälmeskog, K. (1997). The “ideal” food consumer in Home Economics: A study of Swedish textbooks from 1962 to 2011. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Gisslevik, E. (2016). Food in Relation to Sustainable Development Expressed in Swedish Syllabuses of Home and Consumer Studies: At Present and Past. Artikel på engelska i: Journal of Education for Sustainable Development
  • Granberg, A., Brante, G., Olsson, V. & Mattsson Sydner, Y. (2017). Knowing how to use and understand recipes: What arithmetical understanding is needed when students with mild intellectual disabilities use recipes in practical cooking lessons in Home Economics?. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Granberg, A., Olsson, V. & Mattsson Sydner, Y. (2017). "Teaching and learning cooking skills in Home Economics: What do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?" Artikel på engelska i:  British Food Journal
  • Hipkiss, A. M. (2014). Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. Avhandling på svenska.
  • Hjälmeskog, K. (1992). Synen på det praktiska arbetet i grundskolans tre läroplaner, Lgr62, Lgr69 och Lgr80, med särskild inriktning mot ämnet hemkunskap. Artikel på svenska i: Utbildning och Demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik
  • Hjälmeskog, K. (1997). Filosofisk orientering - en orientering: exemplet hemkunskap. Artikel på svenska i: Utbildning och Demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik
  • Hjälmeskog, K. (2000). "Democracy begins at home" : Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Avhandling på svenska.
  • Hjälmeskog, K. (2006). Att lära sig bry sig om de nära. Artikel på svenska i: Utbildning och Demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik
  • Hjälmeskog, K. & Höijer, K. (2006). Tre veckor av ett skolliv skapar inga kritiska konsumenter: exemplet hemkunskap. Artikel på svenska i: Kritisk Utbildningstidskrift: Hem- och konsumentkunskap inte bara en krydda
  • Hjälmeskog, K. (2008). Hem- och konsumentkunskap - förändring med förhinder? Artikel på svenska i: Vägval i skolans historia
  • Hjälmeskog, K. (2013). Revolt against the "fusspot" - Positioning oneself as Home Economics teacher. Artikel på engelska i: International Journal of Home Economics
  • Hjälmeskog, K. (2014). A think piece: Consumer Education for a Sustainable Society, Swedish Home and Consumer Studies as an Example. Artikel på engelska i: Journal of the Japan Association of Home Economics Education
  • Håkansson, A. (2014). What is overconsumption? A step towards a common understanding. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Håkansson, A. (2015). Indoctrination or education? Intention of unqualified teachers to transfer consumption norms in home economics teaching. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Höijer, K. (2013). Contested Food: The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space. Avhandling på engelska (med svensk sammanfattning).
  • Höijer, K., Hjälmeskog, K. & Fjellström, C. (2014). The Role of Food Selection in Swedish Home Economics: The Educational Visions and Cultural Meaning. Artikel på engelska i: Ecology of food and nutrition
  • Höijer, K., Fjellström, C. & Hjälmeskog, K. (2013). Learning space for food: exploring three Home Economics classrooms. Artikel på engelska i: Pedagogy, culture & society
  • Höijer, K., Hjälmeskog, K. & Fjellström, C. (2011). ‘Food with a purpose’– Home Economics teachers' construction of food and home. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Lange, M. (2017). Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers' and Students' Perspectives. Avhandling på engelska (med svensk sammanfattning).
  • Lange, M., Göranzon, H. & Marklinder, I. (2014). 'Teaching Young Consumers': food safety in home and consumer studies from a teacher's perspective. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Lange, M., Göranzon, H. & Marklinder, I. (2016). Self-reported food safety knowledge and behaviour among Home and Consumer Studies students. Artikel på engelska i: Food Control
  • Lindblom, C. (2016). Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse. Avhandling på svenska.
  • Lindblom, C., Erixon Arreman, I. & Hörnell, A. (2013). Practical conditions for Home and Consumer Studies in Swedish compulsory education: a survey study. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Lindblom, C., Erixon Arreman, I., Bohm, I. & Hörnell, A. (2013). The importance of time frames in Swedish Home and Consumer Studies. Artikel på engelska i: International Journal of Consumer Studies
  • Lindblom, C., Erixon Arreman, I. & Bohm, I. (2016). Group work interaction among pupils in Home and Consumer Studies in Sweden. Artikel på engelska i: International Journal of Home Economics
  • Oljans, E., Elmståhl, H., Mattsson Sydner, Y. & Hjälmeskog, K. (2017). From nutrients to wellbeing identifying discourses of food in relation to health in syllabi. Artikel på engelska i: Pedagogy, culture & society
  • Petersson, M. (2007). Att genuszappa på säker eller minerad mark: hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Avhandling på svenska.

Lärarprofession i förändring

Lärarprofession i förändring
För hundra år sedan bildades Svenska skolkökslärarinnors förening. Sedan dess har mycket hänt i samhället, inte minst har hemarbetet genomgått stora förändringar. Det fackliga arbetet är organiserat på ett annat sätt och har delvis annat innehåll, även om vissa frågor tycks eviga. Ämnet i grundskolan heter idag hem- och konsumentkunskap. Det började som ett frivilligt ämne för flickor men är idag obligatoriskt för flickor såväl som pojkar. Läs mer i Lärarprofession i förändring.

Humanekologisk teori

Arbetsrapport Humanekologisk teori
Denna rapport har sitt ursprung i arbetet med kursplan 2000 i hem- och konsumentkunskap, HK. Margareta Grönqvist och Karin Hjälmeskog inspirerades vid kursplanearbetet av Human Ecology Theory skriven av Margret Bubolz och Suzanne Sontag (1993) och de fick ett nytt teoriredskap att beskriva ämnet hem- och konsumentkunskap med. Hur syns HET i kursplan 2011? Vilka begrepp är lika och vilka har ändrats från kursplan 2000?

Om HK-lokalerna

Underlag vid ombyggnad
Planering/ombyggnad av HK-lokaler är ett komplicerat arbete då det inte finns några nationella riktlinjer. Här finns ett förslag till underlag som kan ge vägledning.
Skicka gärna in bilder på bra lösningar från din HK-lokal så kan vi publicera dem här!

Hemkunskap - betraktat ur ett didaktiskt perspektiv

Didaktikbok 1998
Margareta Grönqvist och Karin Hjälmeskog skrev detta didaktiska läromedel för hemkunskap 1998, som det hette då, i syfte att materialet skulle kunna hjälpa till att förstå vad som varit, vad som är och vad som borde vara när det gäller ämnet hemkunskap.

Affischer

HK-globen I

HK-globen är en modell av ämnet hem- och konsumentkursplanen i Lgr 11. Den visar att ämnet liksom tidigare utgår från livet i hem och familj samt hur det både påverkas av och påverkar samhälle och natur lokalt som globalt. Inspirationskälla är humanekologisk teori.
 
De tre ämnesperspektiven hälsa, ekonomi och miljö konkretiserar arbetet i riktning mot hållbar utveckling. Dessa ämnesperspektiv skall genomsyra all undervisning som består av innehåll från Mat och måltider, konsumtion och livsstil.
 
HK-globen I som affisch i fullstorlek för utskrift

HK-globen II

HK-globen II är språkligt anpassad till elever för de yngre eleverna. Globen är vänd så att ”ringarna” ses från sidan. Då bildar naturen en bas, samhället ett mellanskikt och familjen/hushållet en topp. Vi kallar denna modell för hushållsperspektivet.
 
Ämnesperspektivet hälsa har blivit att må bra, ekonomi har blivit att hushålla och miljö har blivit att vara miljöklok. Kunskapsområdena talas också om på enklare sätt. Ordet samarbeta finns med därför att det är viktigt för att få undervisningen att fungera speciellt med de yngre eleverna.
 
HK-globen II som affisch i fullstorlek för utskrift

Ämnesperspektiven i HK

Denna modell visar att ämnesperspektiven hälsa, ekonomi och miljö (H-E-M) hänger ihop och är integrerade med varandra. I arbetet mot en hållbar utveckling måste de vara balans mellan dem. I verkligheten är balansen mellan ämnesperpektiven hälsa, ekonomi och miljö sällan så harmoniska som på bilden. Hållbar utveckling blir det när de tre ämnesperspektiven möts i det gula fältet i mitten. Hur stort gör vi fältet i HK? Ekonomin är något som vi människor styr över och som får stor betydelse för både hälsa och miljö.
 
Använd bilden för att diskutera och problematisera olika frågor med eleverna. Vad avgör vilken mat som köps till HK-undervisningen? Hur ser modellen ut när eleverna väljer en måltid att tillaga? Hur ser det ut efter måltiden? Vilken rengöringsmetod ger balans?
 
Ämnesperspektiven H-E-M som affisch i fullstorlek för utskrift

Vi vill gärna att du hör av dig

Skicka oss din fråga eller fundering. Kanske du vill att vi tar upp något särskilt på webbplatsen eller i podden!
Skicka mail till hkrummet@gmail.com